När nya fastigheter ska byggas, finns idag möjlighet att använda solceller som fasadmaterial, genom så kallade byggnadsintegrerade solceller. För att ta reda på om det är en bra lösning har HSB tillsammans med teknikkonsultbolaget Bengt Dahlgren tittat på både solcellers och andra fasadmaterials klimatpåverkan.

– Utvecklingen inom området går snabbt och vi ville undersöka om byggnadsintegrerade solceller är ett bra alternativ till mer traditionella fasadmaterial ur ett hållbarhetsperspektiv. På HSB Living Lab består taket och fasaden till stor del av solceller, och vi har redan sett att det kan vara en lika kostnadseffektiv lösning som traditionella fasadmaterial, säger Emma Sarin, projektchef HSB Living Lab.

I studien har man tagit hänsyn till tillverkning och transport av materialen, och i solcellernas fall även förväntad elproduktion under hela livstiden – det vill säga 25 år. För även om huset kan producera miljövänlig energi, så är det inte nödvändigtvis så att solcellernas klimatavtryck är lägre än andra fasadmaterial.

– För att få reda på det måste man titta på vilken klimatpåverkan hela produktionskedjan av materialen har. Ofta har solcellerna en högre klimatbelastning vid produktionen än konventionella fasadmaterial, säger Gerda Ingelhag, konsult på Bengt Dahlgren.


Rätt läge – under lång tid
Ser man till tillverkningsprocessen så hade alla de testade solcellerna högre klimatpåverkan än de andra fasadmaterialen. Men sett över en 25-årsperiod framträder intressanta resultat.

– I och med att solcellerna producerar egen el under hela den tiden så undviker man också sämre el på marknaden. Det väger upp klimatavtrycket vid tillverkningen, säger Gerda Ingelhag.

Placeringen visade sig också vara viktigt för slutresultatet. Störst elproduktion under ett år hade de solceller som placerats i söderläge.

– Placerar man panelerna på söderfasad fås bäst förutsättningar att göra klimatbesparingar. Men sitter de åt öst eller väst så blir elproduktionen lägre, och för vissa solceller blir det så att den klimatpåverkan som tillförs vid produktion fortfarande blir lite högre än den som kan undvikas.


Bättre än vanlig fasad
Resultatet från undersökningen visar att byggnadsintegrerade solceller oftast är ett bättre alternativ jämfört med andra vanliga tak- eller fasadmaterial. I alla fall över en längre tidshorisont. Men det är inte helt okomplicerat – för att kunna jämföra måste man också titta på vilken energi som ersätts.

– Att jämföra olika material kan verka enkelt, men det finns många olika perspektiv att ha i åtanke. Man måste göra antaganden kring vilken el som ersätts, och dessutom finns det ganska lite lättillgänglig information om hur stor klimatpåverkan tillverkningsprocessen från solceller har, säger Gerda Ingelhag.


Tillverkningsland viktigt
Studien pekar också på hur viktigt det är vilket land solcellen producerats i. Är den tillverkad i Norden är klimatpåverkan betydligt lägre än om den är tillverkad i Kina. Inte bara därför att transporterna blir kortare. Flera färska studier pekar också på att kiselbaserade solcellsmoduler, som är dominerade på världsmarknaden, har större påverkan än t.ex. tunnfilmsmoduler. Det händer mycket inom området och nya tillverkningsteknologier medför minskad klimatpåverkan.

– Klimatavtrycket handlar mycket om vilken energi man använder när man tillverkar solcellen. Om energin i ett tillverkningsland blir mer förnybar, så kommer produkten som tillverkas att få en lägre klimatpåverkan, säger Gerda Ingelhag.


Källa: HSB