Svenskt Näringsliv skriver att 71 procent av företagen har svårt eller mycket svårt att rekrytera personer med en högskoleutbildning. Samtidigt konstaterar rapporten att skillnaderna mellan olika examina och utbildningsområden är stora, samt att det är tydligt att mindre lärosäten ofta har starkare etablering till arbetsmarknaden än de största.

Linnea Nilsson läste till energisystemingenjör, en utbildning som anordnades i samarbete med Sandviken Energi. Där gjorde hon fyra praktikperioder, skrev sitt examensarbete och sommarjobbade och där är hon nu driftchef.

För henne, som inte hade någon kontakt alls till branschen, hade det stor betydelse att under utbildningen få praktisera lärdomarna i verkligheten också. Men helt avgörande var de temakvällar Högskolan anordnande där hon fick möta industrin och energibranschen.

– För mig var detta ovärderligt, jag var innan mer inne på att läsa ekonomi, och det ändrade hela min inriktning. Här tror jag att de mindre lärosätena har närmare till företagen och lättare kan få kontakt med rätt personer.

– Jag trivs superbra och jag har rekommenderat andra att göra detta många gånger. Det är ganska unikt att tekniska utbildningar har praktik och det är verkligen en fördel, säger Linnea Nilsson.

Hannes Olsson läste maskiningenjörsprogrammet, som anordnades i samarbete med ingenjörsföretaget Etteplan. Där han sedan direkt anställdes som maskinkonstuktör.

För honom, som heller inte hade någon anknytning till industrin, var praktikperioderna, examensarbetet och sommarjobbet helt avgörande. Det och ett studiebesök på Högskolan där han, som alltid varit intresserad av design och problemlösning, förstod den kreativa kompetens man får som maskiningenjör.

– Att i ett så tidigt skede i utbildningen få komma ut, skapa ett eget kontaktnät och en förståelse att ta med till skolan, det gav mig väldigt mycket. Jag trivs så bra, det känns helrätt.

– Vi skall vara stolta över vårt lärosäte, jag är jättenöjd med min tid här och därför vill jag ställa upp och ge tillbaka lite grann. Det skriks nu efter ingenjörer och vi försöker anställa så många som vi klarar av, säger Hannes Olsson.


Högskolan i Gävles styrka är samarbetet med arbetslivet
Genom en arbetsintegrerad utbildning möts studenter och näringsliv redan under studietiden. Många företag deltar sedan även i utbildningen och träffar studenter genom gästföreläsningar, studiebesök och olika projekt.

En tidigare student, Lars Winges, nu produktionsenhetschef Borrstål, Alleima, uttrycker det så här: "Det handlar om samarbete mellan industri och akademi, samt att ge tillbaka något till skolan som bidrog till min utveckling. Sedan 15 år kommer jag tillbaka och föreläser på Högskolan i Gävle och det är alltid lika roligt att träffa nyfikna och intresserade studenter."

– Vi prioriterar samarbetet med arbetslivet och det är vår styrka. Det är så viktigt att utbildningarna är relevanta och tillgodoser näringslivets behov, Svenskt Näringslivs siffror nu talar egentligen för sig själva, säger Magnus Lemoine, verksamhetsutvecklare vid Högskolan i Gävle.