– Det kommer att krävas en snabb utbyggnadstakt av både elproduktion och elnät. De tekniker som väljs för dessa investeringar behöver vara effektiva, robusta samt ha ett så lågt klimat- och miljöavtryck som möjligt, säger Stefan Pettersson, forskningschef på IVL Svenska Miljöinstitutet.
I inspelet till energiforskningspropositionen för 2025-2028 poängterar IVL att regeringen bör utveckla elmarknaden i form av lagar och policys som möjliggör både teknisk och affärsmässig energiomställning, men att det sen ska vara upp till marknadsaktörerna att bestämma vilket kraftslag och lösning de vill investera i.
IVL skriver också att Sverige bör verka för ökad användning av förnybar energi inom alla de sektorer som fortfarande använder energi från icke-förnybara energikällor. Fossila bränslen svarar i dagsläget för 383 TWh av total tillförd energi på 813 TWh, vilket motsvarar nästan 50 procent. I användningsfasen är transportsektorn en stor förbrukare av fossil energi men även flera industrisektorer som stål-, metall- och pappersindustrin använder stora mängder fossil energi i sin produktion.
Behov av forskning och innovation
– Vi behöver kontinuerligt och redan idag investera i ny fossilfri elproduktion, men det finns också ett stort behov av forskning och innovation för att utveckla kostnadseffektiva lösningar, säger Stefan Pettersson.
Ett område där det behövs forskning och utveckling är vätgas och elektrobränslen. Vätgas ses av många som en nyckel till omställningen för sektorer som annars är svåra att ställa om.
– Flera transportslag och industrisektorer kommer fortsatt ha behov av energibärare med mycket hög energitäthet. Elektrobränslen eller syntetiska bränslen kan här komma att spela en viktig roll när utsläppsmål ska nås och konkurrensen om bioresurser ökar, säger Anton Fagerström, forskare och chef för energigruppen på IVL.
IVL lyfter också fram att det är viktigt med ett helhetsperspektiv i arbetet mot ett hållbart energisystem och att systemet måste bli mer motståndskraftigt i framtiden än vad det är idag. I en sådan kontext blir det allt viktigare med flexibilitet i systemet och att man utvecklar smarta och innovativa lösningar för energibalansering. Här har forskningen en viktig roll, både att ta fram kunskap om tekniska lösningar och kring de nya affärsmodeller som behövs.
– Helheten glöms ofta bort i energifrågor, men det är viktigt att höja blicken och både tänka i nuet och vart man vill vara 2050. För att få till ett långsiktigt hållbart energisystem krävs både kunskap om tekniska lösningar och kring de nya affärsmodeller som behövs. Där har forskningen en viktig roll och den behöver stärkas, säger Kristina Lygnerud, forskare och energiexpert på IVL.
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet
