Förstudie om CCS visar på två lovande tekniker för avskiljning av koldioxid
Sysav undersöker förutsättningarna för en större investering i teknik för koldioxidavskiljning vid avfallskraftvärmeverket i Malmö. En övergripande förstudie lyfter fram två tekniskt mogna tekniker som lämpliga för Sysav att gå vidare med i utredningsarbetet. Införandet av CCS skulle kunna reducera koldioxidutsläppen med cirka 90 procent.
Med målet att vara klimatpositivt till 2030 undersöker Sysav möjligheterna att införa CCS (Carbon Capture and Storage). Stöttat av Energimyndighetens klimatsatsning Industriklivet har en övergripande förstudie genomförts. Syftet var att identifiera den mest fördelaktiga CCS-tekniken samt utvärdera de ekonomiska och juridiska förutsättningarna, inklusive transport och lagring. Förstudien svarar även på ytbehov, uppskattning av investeringskostnad och total kostnad per ton avskild koldioxid.
Utvärdering av teknik
Vid val av avskiljningsteknik jämförs bland annat energiförbrukning, tekniska aspekter och kommersiell tillgänglighet. Två tekniskt mogna tekniker valdes för djupare analys. Båda bygger på kemisk absorption och har liknande prestanda. I det ena fallet är det en aminbaserad teknik med monoetanolamin (MEA) i vattenlösning och i det andra fallet kaliumkarbonat i vattenlösning (HPC=Hot Potassium Carbonate). Båda teknikerna har dock hög energiförbrukning. Det pågår forskning och utveckling för att hitta energibesparande avskiljningstekniker och Sysav deltar i ett sådant pilotprojekt i samarbete med Lunds universitet och andra aktörer. Även det projektet är delfinansierat av Industriklivet.
– Med den övergripande förstudien har vi lyft vår kunskapsnivå om CCS betydligt och kommit en bit på vägen med att räta ut de frågetecken som behövs innan genomförandebeslut. Dessutom har vi initierat flera samarbeten som är värdefulla för att hjälpas åt att få CCS att bli verklighet i regionen och Sverige. Vi är väldigt nöjda med experthjälpen vi fått från Ramböll Danmark med att lyfta vår kompetens. Vidare har det finansiella stödet från Industriklivet varit avgörande för arbetet och vi uppskattar Energimyndighetens effektiva hantering av stödprogrammet. Nu ser vi fram emot att ta nästa steg, säger Magnus Pettersson vd för Sysav Utveckling.
– Den här typen av studier är viktiga första steg mot en framtida implementering av bio-CCS. Det betyder att vi i förlängningen inte bara minskar våra utsläpp utan att vi även kan nå negativa utsläpp i Sverige, säger Isabella Gustafsson Ismodes, forskningshandläggare Energimyndigheten.
Nästa steg
Arbetet går nu vidare i en fördjupningsfas med mer detaljerade studier av teknik och integrering i anläggningen. Sysav har också varit med och bildat ett kluster av aktörer i södra Sverige där man gemensamt ska studera hur den avskilda koldioxiden kan transporteras till lagring. Vidare kommer en strategisk utredning att arbeta med de ekonomiska, juridiska och tillståndsmässiga förutsättningarna för att få fram underlag för genomförandebeslut. Om förutsättningarna är positiva skulle ett genomförandeprojekt kunna innebära driftsättning av en fullskalig avskiljning av CO2 på Sysavs avfallskraftvärmeverk kring 2030 med efterföljande transport och lagring.
Effekt
Förbränningen av restavfall i Sysavs kraftvärmeverk orsakar cirka 600 000 ton utsläpp av koldioxid årligen. Cirka 40 procent kommer från fossila källor, främst plast, och cirka 60 procent från biogena källor, som papper och matavfall. Vid en potentiell fullskalig implementering av CCS kan cirka 90 % av utsläppen skiljas av och lagras.
Vad innebär klimatpositiv?
Med klimatpositiv menas ett klimatavtryck av direkta utsläpp som är under netto noll. Sverige som land ska nå nettonollutsläpp 2045. Sysavs ambition är att nå det målet 15 år tidigare. Dessutom vill Sysav bidra väsentligt till regionens utsläppsminskningar. Utöver nettonollutsläpp från verksamheten, ska Sysav agera som en kolsänka för regionen.
Källa: Sysav
Utvärdering av teknik
Vid val av avskiljningsteknik jämförs bland annat energiförbrukning, tekniska aspekter och kommersiell tillgänglighet. Två tekniskt mogna tekniker valdes för djupare analys. Båda bygger på kemisk absorption och har liknande prestanda. I det ena fallet är det en aminbaserad teknik med monoetanolamin (MEA) i vattenlösning och i det andra fallet kaliumkarbonat i vattenlösning (HPC=Hot Potassium Carbonate). Båda teknikerna har dock hög energiförbrukning. Det pågår forskning och utveckling för att hitta energibesparande avskiljningstekniker och Sysav deltar i ett sådant pilotprojekt i samarbete med Lunds universitet och andra aktörer. Även det projektet är delfinansierat av Industriklivet.
– Med den övergripande förstudien har vi lyft vår kunskapsnivå om CCS betydligt och kommit en bit på vägen med att räta ut de frågetecken som behövs innan genomförandebeslut. Dessutom har vi initierat flera samarbeten som är värdefulla för att hjälpas åt att få CCS att bli verklighet i regionen och Sverige. Vi är väldigt nöjda med experthjälpen vi fått från Ramböll Danmark med att lyfta vår kompetens. Vidare har det finansiella stödet från Industriklivet varit avgörande för arbetet och vi uppskattar Energimyndighetens effektiva hantering av stödprogrammet. Nu ser vi fram emot att ta nästa steg, säger Magnus Pettersson vd för Sysav Utveckling.
– Den här typen av studier är viktiga första steg mot en framtida implementering av bio-CCS. Det betyder att vi i förlängningen inte bara minskar våra utsläpp utan att vi även kan nå negativa utsläpp i Sverige, säger Isabella Gustafsson Ismodes, forskningshandläggare Energimyndigheten.
Nästa steg
Arbetet går nu vidare i en fördjupningsfas med mer detaljerade studier av teknik och integrering i anläggningen. Sysav har också varit med och bildat ett kluster av aktörer i södra Sverige där man gemensamt ska studera hur den avskilda koldioxiden kan transporteras till lagring. Vidare kommer en strategisk utredning att arbeta med de ekonomiska, juridiska och tillståndsmässiga förutsättningarna för att få fram underlag för genomförandebeslut. Om förutsättningarna är positiva skulle ett genomförandeprojekt kunna innebära driftsättning av en fullskalig avskiljning av CO2 på Sysavs avfallskraftvärmeverk kring 2030 med efterföljande transport och lagring.
Effekt
Förbränningen av restavfall i Sysavs kraftvärmeverk orsakar cirka 600 000 ton utsläpp av koldioxid årligen. Cirka 40 procent kommer från fossila källor, främst plast, och cirka 60 procent från biogena källor, som papper och matavfall. Vid en potentiell fullskalig implementering av CCS kan cirka 90 % av utsläppen skiljas av och lagras.
Vad innebär klimatpositiv?
Med klimatpositiv menas ett klimatavtryck av direkta utsläpp som är under netto noll. Sverige som land ska nå nettonollutsläpp 2045. Sysavs ambition är att nå det målet 15 år tidigare. Dessutom vill Sysav bidra väsentligt till regionens utsläppsminskningar. Utöver nettonollutsläpp från verksamheten, ska Sysav agera som en kolsänka för regionen.
Källa: Sysav