Hitintills har användningen av växelström och likström varit uppdelad: överföring och distribution av energi och strömförsörjning av bostäder, såsom belysning, uppvärmning, kök, osv. har skett med växelström; medan all utrustning, som drivs med ett batteri eller med ackumulatorer såsom bärbara datorer, mobiltelefoner, elbilar osv, har försörjts med likström.
Situationen förändrades, när WAVE, som är VINCI Energies regionala huvudkontor i Lille, i slutet av 2023 visade, att växelströmsnätet inte var nödvändigt för att försörja en byggnad. Det var första gången i Frankrike och genomfördes av flera affärsenheter inom VINCI Energies Building Solutions: Cegelec Nord Grands Projets stod för konstruktionen, Delporte för genomförandet, Lesot för solcellspanelerna och Smart Building Energies för förlängningen av WAVE-hanteringsplattformen.
”Denna lösning förbättrar energieffektiviteten med 20 till 30 procent och gör det möjligt att minska den använda kopparvolymen med upp till 50 procent.
Dessa företag har utformat och genomfört en lösning som gör det möjligt att försörja elektrisk utrustning direkt genom byggnadens egen produktion från solceller. Anläggningen består av solcellspaneler på byggnadens tak, en halv platta som drivs med likström för datorer, belysning och uttag i mötesrum samt ett batteri för lagring. Det hela är en anläggning utan växelström, växelriktare och likriktare*.
Energi- och resursbesparingar
Utifrån denna första anläggning i Frankrike kan man ställa sig en enkel fråga: när man vet att all utrustning, såsom belysning, datorer, skärmar, telefoner och elfordon och så vidare, fungerar utmärkt när den drivs med likström, och att WAVE-byggnaden dessutom producerar energi, i form av likström, med hjälp av solpaneler, varför skall man då använda ett växelströmsnät, som leder till omvandlingar, förluster och en mycket mer energikrävande förbrukning?
Genom att undvika en omvandling av likström till växelström vid uttaget från solcellspanelerna och en omvandling från växelström till likström vid slutanvändningen, såsom bärbara datorer, telefoner, ljusarmaturer, laddstationer, osv., ”förbättrar denna lösning energieffektiviteten med 20 till 30 procent”, förklarar Eric Ammeux, som är vd på Cegelec Nord Grands Projets .
”Det gör det också möjligt att minska den använda kopparvolymen med upp till 50 procent och leder till att naturresurser kan sparas in, för det innebär att mindre utrustning behövs och att färre ledningar behöver dras”, tillägger han.En likströmsanläggning kräver i själva verket endast två koppartrådar mot tre eller fyra för en växelströmsanläggning. Med denna anordning förbrukar WAVE inte energi från Enedis-nätet, (som är ett franskt elnätsföretag), och är därför självständigt för den del av byggnaden som försörjs med likström.
VINCI Energies bygger vidare på WAVE:s framgång i Lille och utvecklar andra liknande projekt (se faktarutan). Detta bekräftar att likströmmen, vars användning fortfarande är marginell, sakta borde öka. Dess intresse är faktiskt uppenbart i samband med energiomställningen, särskilt till solceller och vindkraft.
Projekt i Grenoble för Schneider Electric
Från Lille till Grenoble. Där utvecklar VINCI Energies ett projekt, som liknar det som utfördes för WAVE-byggnaden i norra Frankrike. En skuggbädd, som är täckt med solcellspaneler och direkt ansluten med likström till laddstolpar håller på att slutföras på uppdrag av Schneider Electric. ”Andra liknande projekt håller också på att studeras hos koncernens inre och yttre kunder”, förtydligar Eric Ammeux, som är vd på Cegelec Nord Grands Projets.
Striden mellan strömmarna
”Strömstriden” mellan växelström och likström har en lång historia. Det hela började vid 1800-talets slut i Förenta staterna med att Nikola Tesla, som främjade växelströmmen, segrade över Thomas Edison, som förespråkade likström. Detta är en seger, som främst förklaras av det faktum, preciserar Jean-Luc Thomas, som är professor vid Conservatoire national des Arts et Métiers**, (som är en teknisk högskola i Paris), att ”vid den tiden hade transformatorerna, som gör det möjligt att justera spänningsnivån för att transportera och distribuera växelström över långa avstånd, ingen motsvarighet för likström”. Men det hela var inte avgjort och ett sekel senare skulle Edison få postum upprättelse, eftersom likströmmen kom tillbaka med stormsteg på 1990-talet med hjälp av nyutvecklad kraftelektronik, som gör det möjligt att anpassa likspänningen och att transportera den över långa avstånd. Denna teknik är nu förstahandsvalet vid transport av högspänd likström över långa avstånd. Kapitulation eller vapenvila? Likströmmen, vars marknadsandel förblir låg, förväntas öka så småningom, för den underlättar energiomställningen, särskilt till solceller och vindkraft, men det är otänkbart att plötsligt avveckla den infrastrukturer som utvecklats i hundra år för växelströmmen.
Källa: Emil Lundgren AB
