Ny forskning från Högskolan i Gävle visar att spill från skogsbruket kan ge stora mängder biobränsle, och i förlängningen utsläppsminskningar av växthusgaser motsvarande 88-94 procent för tunga transporter på vägarna i Sverige.
De tunga transporterna står för en betydande del av de svenska utsläppen av växthusgaser.
– Här finns en stor och outnyttjad potential, säger Shveta Soam, forskare inom miljövetenskap på Högskolan i Gävle.
Biobränslen utgör 21 procent av den totala bränsleförbrukningen inom transportsektorn i Sverige. Användningen av biobränslen har fått kritik, exempelvis då oljepalmer som utomlands används som råvara vid framställningen har odlats på bekostnad av regnskog och känsliga ekosystem.
Men det skulle gå att öka andelen biobränsle betydligt inom transportsektorn utan att öka belastningen på miljö och klimat, visar en nyligen publicerad vetenskaplig artikel från Högskolan i Gävle.
– Vi har undersökt potentialen som finns i att på ett hållbart sätt ta vara på spillet från skogsbruket, det vill säga de grenar och trädtoppar som nu lämnas kvar i skogen vid avverkningen, säger Shveta Soam, forskare inom miljövetenskap på Högskolan i Gävle, och en av artikelförfattarna.
Vid avverkningen lämnas stora mängder spill kvar i skogen, och potentialen för att istället ta vara på dessa rester och använda dem till biobränsle är betydande, enligt studien. Räknar man även med sågspån från sågverken, som till viss del finns tillgängligt på marknaden och kan användas till biobränsle, ökar potentialen ytterligare.
Enbart för de tunga transporterna, de som sker via lastbilar och annan tung trafik på vägarna, skulle biobränsle framställt från spillet från avverkningen i kombination med sågspån från sågverken kunna ge utsläppsminskningar av växthusgaser motsvarande 88-94 procent jämfört med fossila bränslen.
– Två tredjedelar av sågspånet och det övriga spillet används inte, därför finns det mycket energi att tjäna, säger Shveta Soam.
Det krävs investeringar för att skogsindustrin ska kunna tjäna på att ta tillvara på resterna från avverkningen. Infrastrukturen behöver förbättras och det krävs en anläggning i norra Sverige som skulle kunna ta hand om spillet och omvandla det till biobränsle.
– Det finns redan en försöksanläggning i Göteborg för produktion av biometan och tekniken är tillräckligt utvecklad, men det behövs offentliga investeringar för att detta ska bli lönsamt och komma igång, säger Shveta Soam.
Fördjupande läsning
Vill du läsa studien i sin helhet? Klicka här!
Källa: Högskolan i Gävle
