Bakom de två nya anläggningarna står St1 och SCA i Göteborg (250 000 kubikmeter ) samt Preem i Lysekil (1 miljon kubikmeter). Sedan tidigare finns 13 produktionsanläggningar för flytande biodrivmedel i drift med en kapacitet på sammanlagt 1,1 miljoner kubikmeter.

Nytt rekord

Den sammanlagda kapaciteten på 2,3 miljoner kubikmeter innebär nytt rekord för produktionskapacitet av biodrivmedel i Sverige. Det finns ytterligare ett 20-tal planerade anläggningar för biodrivmedel med en kapacitet på cirka 4,8 miljoner kubikmeter biodrivmedel. Det visar resultatet av en studie av anläggningar för produktion av biodrivmedel i Sverige som tidningen Bioenergi har genomfört i april 2024.

Minskad risk

Hur kommer det sig att nya anläggningar för produktion av biodrivmedel startas samtidigt som efterfrågan minskar? Förklaringen är dels att investeringsbesluten för de nya anläggningarna togs för flera år sedan, när de politiska villkoren verkade stabila och såg ut att gynna biodrivmedel för vägtrafik, men nu har den politiska inriktningen svängt år andra hållet. Dels har en av aktörerna minskat investeringsrisken genom att tillverka biodrivmedel både för vägtrafik och flygtrafik.

Långsammare utbyggnad

Flera företag har flyttat fram sina tidplaner för nya projekt för biodrivmedel i vägtrafik. Ett exempel är Preem som i höstas tog ett inriktningsbeslut att investera i ytterligare i stor anläggning med kapacitet på cirka 1 miljon kubikmeter biodrivmedel, med planerad start 2027. Men Preem har också flyttat fram målet att producera 5 miljoner kubikmeter biodrivmedel per år från 2030 till 2035. Även Colabit har flyttat fram starten av en ny stor anläggning två år till 2027.

Ökat intresse för sjöfart, flyg och kemi

Samtidigt som drivkraften att investera i produktion för vägtransport minskat, finns ett ökat intresse för att investera i anläggningar för biodrivmedel till sjöfart, flygtrafik eller som råvara i industriella processer. I Bioenergitidningens lista är knappt en tredjedel av de planerade projektet av denna sort. De planerar för att producera e-bränslen av elbaserad vätgas samt infångad biogen koldioxid, ofta hämtad från rökgaserna i skorstenen på ett biokraftvärmeverk.

– Den kraftiga förändringen i den politiska inriktningen, med sänkt reduktionsplikt för drivmedel till vägtransport och oklarhet kring vilka regler som ska gälla efter 2027, skapar osäkerhet och ändrat fokus bland investerare. Det försenar investeringar i produktion av biodrivmedel för vägtrafik och flyttar fokus till andra marknader som sjöfart, luftfart samt processindustri, konstaterar Anders Haaker, chefredaktör på tidningen Bioenergi.


Källa: Svebio